Jag har fått tillåtelse att lägga ut den här fina bilden på Eva och Elisabeth. Två trogna läsare som kom tidigt till en av mina föreläsningar för att få sitta bekvämt längst fram.

Detta var på Alunda bibliotek där jag träffade ett gäng härliga människor och berättade fritt om livet, skrivande och böcker. Avslappnat och behagligt. 

Det är en skön känsla att möta personer som lever sig in i mina historier lika mycket som jag själv gör. Det är som om vi har en egen liten värld, där vi kan träffas och uppleva äventyr tillsammans. 

Jag får ideér och inspiration av alla jag möter. Kanske du har en idé och en värld du skulle vilja se i bokform? Flera av de som var på föreläsningen är själva sugna på att skriva, så nu har det såtts ett frö om att hålla en skrivarkurs hos mig.

Vi får se! 😉 

Satt för en stund sedan på en föreläsning med Simon Stålenhag på Uppsala stadsbibliotek. Trodde jag skulle hinna med att äta lite innan eftersom eventet började kl 18 men var smart nog att titta in på biblioteket för att kolla läget ca 17.17. Blev kvar, och maten fick vänta, för jag kom just innan det blev fullsatt och dörrarna stängdes kl 17.20. 

En härlig timme lyssnade vi på, och skrattade med, Simon som berättade om hur lite livserfarenhet han har, om familjen och spelande, om konsten i olika spel. Så intressant och underhållande. Sin egen konst kallar han folkhemsscifi. Av sina fantastiska målningar, där han blandar minnen från sin egen barndom i Sveriges småstäder med futuristiska inslag a la Star wars, har han gjort böcker med storyline som inspirerat till dataspel. Nu skall Hollywood göra TV-serie av hans bilder. Det skall bli spännande att se. 🙂

Om du inte känner till Simon och hans annorlunda och fantastiska skapelser så ta en titt i länken nedan. 

Simon Stålenhag

Ha en härlig vecka!

😀

i det evigt grå vintermörkret. Det gäller bara att titta. Min underbara orkideér frodas av någon underlig anledning just nu. Och de behövs. Jag blir glad av att se färgprakten och tankarna går ofelbart till varmare och ljusare platser. Det muntrar upp. 

Annars är den grå vintern en bra tid för skrivande. Nu redigerar jag ett verk som legat och mognat i en byrålåda i många år. Jag hoppas kunna göra något storslaget av det - vi får se. Därför kommer jag att utnyttja det tråkiga vädret genom att inte göra så mycket mer än att skriva (och träna lite). När det blir gladare klimat kanske jag skall ge mig iväg och göra lite research. En resa till Irland vore inte dumt alls. 

Så vi bör passa på att göra det som inte är väderberoende nu. Eller snarare passa på att göra det som inte kan göras mitt i smällkalla vinten. Jag tänker ge mig ut på en liten joggingtur innan jag sätter mig med texten. Eftersom jag inte tycker om att springa när det är snö och halt ute passar det bra idag. Dessutom får jag många ideér när jag springer, så det är en bra kombo med skrivandet. 

Ha en härligt färgglad och grå dag!

😉

Möjligheterna är oändliga. Självklart vacklar tron på att lyckas ibland men även det är en del av livet.

Måste jag lyckas? Bli framgångsrik? Eller räcker det med att "bara" vara lycklig?

När jag tänker efter är det ett enormt slöseri med tid att jobba för att få skönhet, status och rikedom - att lyckas. Allt det är förgängligt och kan när som helst glida mig ur händerna. Faktum är att det krävs energi och hårt arbete för att upprätthålla bilden av det förgängliga. För vem skulle jag arbeta så hårt? För att andra skall gilla bilden av mig?

Det är kanske bättre att jag gillar mig.

Så i år tänker jag älska mig själv så att jag även orkar älska andra. Jag ska förlåta mig när jag inte orkar. Jag ska krama och skämma bort mig bara för att jag finns till. Jag ska skratta. Jag ska låta mig själv gråta när jag behöver. Jag ska njuta av varje steg på vägen, oavsett vart den leder. Jag ska låta mig vara jag. Precis det jag som jag behöver vara för att må bra. Det är mitt mål för året.

För när jag älskar mig på det sättet, kan jag älska dig på samma sätt.

😘

Har just kommit från en underbar julavslutning - i all enkelhet. Det är det som kännetecknar mitt lilla andningshål till skrivarcirkel - enkelt och inspirerande. 

Vi är fem aspirerande författare, helt olika, men ändå helt lika, som träffas en gång per månad för att hjälpa och inspirera varandra. Idag hade vi en enkel julavslutning med lite medhavd fika. Tyvärr var det bara fyra av oss där, men det var underbart. Vad tror ni en poet, en romanceförfattare, en skräckförfattare och en fantasyförfattare pratar om på sin julavslutning?

Jo, kärlek, självkänsla och bekräftelse. I denna grupp kan vi släppa alla masker, blotta våra hjärtan och ändå känna oss fullständigt sedda, accepterade och älskade. Jag önskar att alla människor fick uppleva det. 

Dessutom fick jag den mest underbara julklapp från poeten i sällskapet. Här kommer den:

"Ulrika, du får det att verka så lätt

Du och din tidsresande Ylvette

Bok efter bok du producerar

Medan vi står bredvid och applåderar

Mellan Ulrikas rader ryms en fantasi utan gränser

Uttryckt på ett språk som oavbrutet glänser."

Tack så mycket!💋

God Jul till alla mina fina vänner!

Vi skrivs igen i mellandagarna.😘