Att bara få skriva är underbart. Att bara få skriva i umgänge med andra är om möjligt ännu bättre. 

Den här helgen har jag dragit iväg på skrivarspa. Vi är fyra deltagare och kan varva vårt eget skrivande med övningar, kloka ord och peppning. Precis det jag behöver. Vi är i stort sett ensamma på det spartanska hotellet Temperance i Hudiksvall, vilket är perfekt. 

Här i Hudiksvall ligger det enstaka små snövallar längs vägkanterna och nu får vi väl anta att våren ändå har kommit även norr om Uppsala.

Det är en ynnest att få ägna mig uteslutande åt skrivandet en hel helg. Inga avbrott för städ, tvätt eller matlagning. Endast för att inta lite mat då och då. Och vin på kvällen ... Life is great!

Alla skulle behöva en stilla skrivande helg ibland!

🙂

Just nu är jag i det närmaste okontaktbar. Helst umgås jag med mina låtsasvänner på platser långt, långt borta. De besök jag motvilligt gör till verkligheten är få och och ses mest som nödvändigt ont.

Nu är det bra.

Att befinna sig mitt i en berättelse, mitt i skrivbubblan, är troligen det mest givande med att vara författare. Allt annat rörande författande, såsom publicering, marknadsföring etc. är endast bihang.

När jag dyker in i karaktärernas värld, lever deras liv, glömmer jag allt annat. Endast när magen kurrar så högt att det stör, eller när nacken värker, lyfter jag blicken och sträcker på ryggen. Åter i verkligheten tar jag mig kvickt en matbit, stretchar lederna, sticker ut huvudet genom fönstret för ett par snabba andetag frisk luft. Sedan vill jag tillbaka igen. Tillbaka till forntidens Irland, till krig, äventyr, speciella karaktärer med speciella relationer, magi. Nöjet att se mina karaktärers utveckling genom sin resa är lika givande som att se mina barn växa upp. Kanske till och med mer. Mina barn har ju inte svävat över Irlands gröna kullar, förvandlats till vargar eller helats i magiska källor.

Ja, så om ni undrar varför mina blogginlägg inte har kommit så ofta som de brukar så beror det på att jag helt enkelt varit i en annan värld ett tag. Och jag kommer att vara där så ofta som möjligt det närmaste halvåret. Vi får se hur länge det dröjer innan jag är tillbaka. På riktigt.  För även om du ser mig, även om jag vandrar gatorna här i vår verklighet, så är tankarna troligen någon annanstans. Och det är helt okej och faktiskt riktigt ljuvligt.

Life is great!

🙂

Om vi lyckas med att hindra klimatkrisen och all miljöförstöring så kanske vi kan rädda mänskligheten. Men i all ödmjukhet kan vi inte inbilla oss att jorden kommer att dö före oss. Jorden kommer att klara sig. Säkert enormt mycket bättre efter att vi har utplånat oss själva.

Lever vi i en Armageddon-film? Är det så att vi behöver, och kommer att, utplåna oss själva för att det äntligen skall kunna spira lycka och harmoni på denna jord? Det är omöjligt att säga, men visst är vi på god väg? Vem vet den stora planen? Kanske är vi bara skurkarna i den här katastroffilmen. Det lyckliga slutet väntar när vi är borta.

Det låter grymt och pessimistiskt. Men är det inte alltid så skurken i filmen har det? Den har sina motiv och sitt sätt att se på verkligheten. Ovetande om att den faktiskt är antagonist. Precis som vi.

Jag samtalade nyligen med en mycket klok man. Vi diskuterade naturens och djurens fantastiska anpassningsförmåga. Deras följsamma sätt att leva i balans, vare sig de vill eller inte.

”Det är endast människan som begåvats med makten att rubba sin egen balans”, sa mannen.

De där orden fastnade hos mig. Så sanna. Det är bara vi som är tillräckligt intelligenta och civiliserade att vi klarat av att förstöra balansen och harmonin med allt annat liv på denna jord. För att sluta vara skurkar kanske vi måste vända om, backa, och återgå till det enkla, det som passar ihop med resten av jorden.

För om vi skall fortsätta pressa in verkligheten i vår lilla föreställning om hur det borde vara, om vi tänker tävla om herraväldet, så kommer jorden alltid att vinna.

I ett dygn har jag äntligen fått umgås med Ewa. Det var länge sedan vi sågs, och vi har verkligen saknat varandra. Två skrivarsjälar glömmer aldrig varandra, har liksom förmågan att söka sig till varandra och njuter bredvid varandra.

Det finns en djup förståelse för att vi plötsligt försvinner bort i andra världar och börja umgås med låtsaskaraktärer. Sedan kommer vi tillbaka till verkligheten och fortsätter där vi tog en paus. Ibland drar vi iväg på fantasiäventyr tillsammans också. Triggade av något vi sett eller en situation vi stått inför. Det låter kanske lite knasigt, men det är just den lilla sidoeffekten som gör skrivarmöten med Marwa-förlag så underbara. Visst har vi praktiska punkter att gå igenom också, så som hur året varit och hur planerna ser ut för framtiden. Även egen tid för skrivande finns med bland programpunkterna. Men det är just den där konstanta glimten i ögat som gör hela resan och mötet.

Nu har jag kommit hem efter 24-timmars kryssningen med förlaget och mitt varmaste minne är att med Ewa är det inget konstigt att se en plot för en bok runt varje hörn, att spritta till och börja kladda ner anteckningar i tid och otid. Eller att plötsligt bara vara helt okontaktbar, eftersom jag då har checkat ut från verkligheten och har en inre dialog med mina uppdiktade vänner i en annan värld. 

Allt är ok och helt underbart.

Life is great!😀

Jag har just hälsat på i en annan värld. En magisk plats full med allt du kan tänka dig. Monster, rymdskepp, medeltida ölkrogar, magiska portaler, häxor och mycket mer. 

Fantastikbokhandeln i Uppsala är ett ställe där jag omedelbart drabbas av trivsel och beundran. Trivsel, för att den lilla bokhandeln är just det - trivsam. Beundran, för bokhandelns föreståndare Klas Augustsson, som tveklöst följer sitt hjärta, väljer att göra det han brinner för, och vågar.

Jag är nog inte ensam. Många kommer att upptäcka juvelen i gränden och träffa företagaren med en själ som brinner för sina kunder. Det är underbart att möta en person som inte driver sitt företag främst för vinst och förmögenhet. Utan för sprida sin passion till andra. För att andra ska få njuta av det som verkligen är njutbart. Läsning och fantasi!

Tack, Klas, för att du vågar. Din bokhandel kommer att stråla!

Om du som läser detta har tid en dag när du knallar genom Uppsala, besök denna lilla skatt.  

😀 Nedan finns en länk till den magiska platsen. 

Fantastikbokhandeln