De tidigare så dammiga och torra grusvägarna ligger under vatten. Jag hoppar mellan pölarna under min dagliga joggingtur.

September är en vädermystisk månad tycker jag. Solen lyser samtidigt som det regnar, eller åskar. Vissa dagar är det lika varmt och soligt som det var under högsommaren. Andra dagar kurar jag upp mig framför brasan och hör hur höstvindarna viner utanför. 

Faktum är att september är en idealisk kuliss till vilken bok som helst. Det är bara att välja. Jag kan få i stort sett vilken stämning jag vill under denna märkvärdiga månad. Fantastiska molnformationer triggar min fantasi. Äventyr och farligheter. Stormande kärlek. Stilla, sorgset regn. Doften av nyklippt gräs. Allt sammantaget får sagor och berättelser att växa och frodas. Lika mycket som det friska gräset, eller maskrosorna i grusgången.

Även brasan i den öppna spisen väcker en historia. Den skall jag skriva nu. Du ska få läsa den snart, jag lovar. 

🙂

…och vi skall alla ta oss igenom det.

Precis som fågelungen tar sig ur ett ägg är det viktigt att livet händer i rätt tid och i rätt takt. Det är tufft för en fågelunge att ta sig igenom skalet. Kräver mycket energi och tar lång tid, med små bitar i taget.

Just så som vi alla bör ta oss genom livet.

Om någon hjälper till att krossa skalet utifrån, kan det sluta illa. Kanske fågelungen skadas. Kanske är den ännu inte redo.

Vi är så sköra. Sköra om livet drabbar oss med våld. Om vi kastas ut för tidigt, när vi ännu inte är redo för det som sker.

Och starka. Starka om vi får ta tid på oss att bryta oss igenom på egen hand, små bitar i taget.

Starka och sköra på samma gång.

Det är vi. Genom livet.

En underbar helg på alla sätt! Jag har fått syssla med det jag gillar mest.

Först åkte jag till invigningen av Storbrunn, ett nytt kulturhus i Östhammar. Där satt jag i några timmar på lördagen tillsammans med Anna E Wahlgren och signerade böcker. Mycket givande. Visserligen sålde jag en del böcker, men det bästa med eventet var att jag knöt många viktiga kontakter. Snart väntar ett härligt boksläpp i biblioteket!

😀

Från Östhammar åkte jag sedan upp till Älvkarleby och träffade mina underbara väninnor.

Vi är ett gäng kvinnor från Stavby, där jag bor, som träffas en gång per år för att göra något kul tillsammans. I år var det ett besök vid fallen i Älvkarleby och övernattning på Älvkarleby turist och konferens hotel. Lite team-building lekar och sedan en fantastiskt tre-rätters middag med skönsång (vår egen skönsång) följt av ett härligt bad i vedeldad tunna. Lite mycket vin kanske, men dagen efter var ändå en ljuvlig upplevelse. God frukost och sedan en vandring runt de makalösa omgivningarna. Bara att få stå och titta ner i forsarna som rusar kors och tvärs genom landskapet är magiskt. 

En perfekt återhämtning efter en perfekt helg!

❤

Hur många gånger kan man skriva färdigt en bok? Svar: obegränsat. 

Så känns det nu i alla fall, och jag tror alla skrivande människor håller med mig. Det lustiga är att varje gång jag skriver färdigt, tror jag verkligen att det är färdigt. 

Sedan kommer manuset tillbaka. Med kommentarer och förslag till förbättringar som ... som faktiskt är riktigt bra. Och så är det bara att börja om igen. 

Nu har jag ännu en gång skickat Silverbibeln till förlaget med tanken att jag är färdig. Men jag ska inte lura mig själv. Troligtvis kommer det flera goda råda med manuset i retur. Men för varje gång siktar jag på att behöva göra färre och färre ändringar. Tills manuset är så pass bra att det inte längre kommer i retur. Hoppas.

Så jag kämpar på.

Men i kväll kommer jag att släppa just detta manus, och låta andra bedöma och tycka till istället. Kanske skall jag passa på att skriva en novell under tiden? eller redigera den engelska versionen av Femte dagen? Börja skissa på nästa roman, eller planera in den alltid så viktiga marknadsföringen? Det finns mycket att välja på.

Jag tror jag ska börja med att boka in en välförtjänt massage.

💋

Det kommer att hända!

Kontraktet är påskrivet. Omslaget och inlagan är klar. Visto förlag kommer att ge ut min dystopiska roman, och den lades upp för tryck i fredags. 

Det är knappt jag tror att det är sant. Sådan lycka. Och ett sånt fint omslag! Naturligtvis har min talangfulle son haft ett finger med där. Tack Jonathan! och Tack Alex på Visto!

Själaryckaren går snart (om inte redan nu) att bevaka på bokinfo och Adlibris. 

Dock är det ett litet orosmoln över själva publiceringen. Drömmen vore att den kom ut lagom till bokmässan i Göteborg. Men eftersom det är många författares dröm, så är det kö på tryckerierna just nu. Tveksamt om den hinner tryckas i tid. 

Men jag slutar inte hoppas. Kanske kan jag ha min bokrelease i Vistos monter på bokmässan? Kanske också på en trevlig bokhandel i Östhammar? Jag ska ringa och prata med dem nu.

Life is great!

🤪