Min söta brorson var hos mig häromdagen. Skönt att jag fick den stunden med honom eftersom vi tyvärr inte får fira julafton tillsammans. Vi bakade ett litet pepperkakshus och ställde i ordning det obligatoriska tomtelandet på ena köksbänken. Mysigt och juligt. Här finns allt från fina handmålade porslinstomtar till en samling flirtkulor och piprensare som de nu vuxna barnen satte ihop under småskoleåldern. Allt har sin plats och sin charm. 

Så nu är allting klart ... nästan. Jag har sparat lite godistillverkning till idag och imorgon, annars kommer jag att bli tokig av att bara vänta på julen. Ska även gå igenom lite virtuella skrivarkurser jag har sparat. Eftersom inspirationen att skriva lyser med sin frånvaro är det ett perfekt tillfälle att gå igenom lite gammalt kursmaterial. Det kommer säkert at trigga lusten. 

Jag är dock inte så orolig för att jag inte skriver så mycket just nu. Någon gång måste man ju få vila även från det, och julen är en bra tid för vila. Dessutom kan jag inte fokusera eftersom jag är så exhalterad inför resan i januari. Så skrivandet får nog vänta tills jag kommer hem igen i slutet av februari. Fram tills dess blir det nog mest stödanteckningar av idéer. Och självklart funderingar och fantasier - men de finns ju alltid där och tar aldrig vila. Som tur är.

Ha en riktigt God Jul och njut så mycket det bara går!

❤

Jag är en sådan person som gärna gör listor. Listor när jag skall handla, listor för mina framtidsplaner, och att-göra-listor varje dag. Det kan bli stressande då listorna har en tendens att bli lite för långa ibland.

Botemedlet är inte att sluta göra listor - jag har försökt och det går inte.

Däremot kan jag hjälpa mig själv genom att lägga in alla viktiga saker i listan, även att vila och att läsa en bok. Just över julen i år har jag bestämt att det skall bli ett särdeles behagligt och lugnt tempo. Därför är regeln att det får finnas max fyra punkter på mina dagliga listor, varav två är vila och läsa. Kan man ha det bättre?

Hoppas att även du lägger in vila och läsning i din dagliga agenda. ❤

Snön ligger djup och ... nähä, inte det? 

Den härliga julstämningen lyser med sin frånvaro. Promenaden i morse gick i zick-zack mellan vattenpölarna och genom dimman. Mörkret är mörkare än vanligt. Hur ska man göra för att få bort den osvikliga melankolin under dessa omständigheter? 

Jo, jag vet en bomsäker lösning. Jag träffar så många goa och glada vänner som möjligt! Det gäller att inte vara rädd för att ringa upp. Stämma träff, bjuda på middag eller fika, åka och hälsa på. Jag passar på att använda denna månad till att umgås med alla dem som jag inte firar julen med. 

Trots det tråkiga vädret lyfts humöret. 😀

I kväll skall jag och mannen hem till min underbara vän och före detta kollega Zara på middag. Vi skall passa på att förena nytta med nöje. Det väntas nämligen en liten föreläsning från deras vuxna son, om bästa sättet att planera vår stundande resa till Nya Zeeland. Det är inte så långt kvar innan det bär av och jag längtar. Så ikväll kommer vi att genom bilder förflyttas till ett helt annat klimat. Med sol och sommar, berg och vatten. Jag förväntar mig att få många skratt, tips och dessutom god mat. Vad mer kan man önska? 

Vintern blir precis vad jag gör den till!❤

Ja, då var det dags igen. 

Inte att sätta igång med årets pepparkaksbak. Nej, det är dags att ställa in den andra satsen pepparkaksdeg i kylen. Sen får vi se om det blir några kakor av den.

Vi är nog alla lite svaga för pepparkaksdeg i familjen. Men jag är värst. Därför är chansen att det blir mer än tio kakor från den här fyralitersbunken inte så stor. Jag tror banne mig att jag är en pepparkaksdegsnarkoman. (Försök att säga det ordet snabbt tio gånger!)

Som hos alla missbrukare får även detta missbruk negativa konsekvenser. Den beroende (läs jag) lider under hela december månad av en viss sveda i magtrakten varvat med regelrätta knip. Risken är också stor att det av och till bildas väderspänning, som inte luktar jordgubbar precis. Slutligen drabbas missbrukaren av en slags mjuk utfyllnad kring midjan som inte går bort förrän löparsäsongen startat på allvar, dvs i april någon gång. 

Trots dessa hemska biverkningar går det alltså inte att motstå denna blandning av socker, fett och starka kryddor? Jodå, som de flesta förnekande missbrukare hävdar jag bestämt att jag visst kan motstå - jag vill bara inte. 

Nu när jag idag rört ihop den andra stora satsen deg (utan att ha några kakor kvar från den första som sattes för bara ett par veckor sedan) inser jag att jag måste skynda mig att baka upp den. Det är det enda sättet. Ju längre den står där i kylen ju mer krymper den. Nästan så att man kan misstänka att det är själva kylen som har någon slags inverkan - som en torktumlare på ylleplagg. Nåja, om jag bakar i helgen kommer den inte att ha minskat, i alla fall inte så mycket. 

Dock inser jag att det med stor sannolikhet blir en tredje sats pepparkaksdeg innan julen är här. Och den ser jag redan fram emot!

❤

Skriver just nu från Uppsala konserthus. Och nej, jag lyssnar inte på musik här. Här pågår istället en informationskväll om kulturstipendier och bidrag som man kan söka. Jag är naturligtvis intresserad av litteraturstipendier.

Flera statliga verk och nämnder inom kulturområdet finns här för att svara på våra frågor. Kan låta tråkigt, men inom kulturen finns det så färgstarka människor att inte ens nämnder och verk är tråkiga. Härligt!

Visserligen finns regler att följa och mål att möta för att få bidrag, men stämningen är god och diskussionerna många. Jag känner mig lyckligt lottad som kan beblanda mig med dessa positiva och härliga människor. Dessutom verkar det inte helt omöjligt att en liten fattig debutant som jag själv kan få stöd att utveckla mitt skrivande.

🤪

Så dags att ta sig hem och skriva en ansökan. Jag önskar mig själv stort lycka till!