Fantastiska dagar fyllda med makalösa upplevelser. På endast en vecka har vi hunnit med nästan alla upplevelser som vi planerat. Det gick fortare än väntat, vilket betyder lite lugnare tempo framöver. Vi åkte forsränning med Nya Zeelands högsta fall, åt mat lagad i jordgropar i en Maori by, gled genom lysmaskgrottor, och nu senast en härlig valsafari. Och mellan alla aktiviteter har vi tagit oss fram på vindlande motorcykelvägar. Vi hade tur på valsafarin. Sex stycken lugna bjässar (Kaskelotter)visade sig för oss, samt ett stort antal inte så lugna delfiner. Delfinerna visade upp sina hopp och konster och kom ända fram till båten. Strålande sol och lugnt hav. Kunde inte bli bättre!

Nu har vi tagit in på ett udda boende. I Cheviot har Sanna (finlandsvenska) och Ellis byggt upp ett häftigt B&B omkring ett stort träd. The tree house är ett fantastiskt hus men vacker utsikt. Värdparet är supertrevliga. Här stannar vi två nätter och bara njuter. Vi träffade dessutom Sue och Edi som vi skall återknyta kontakten med när vi tar kryssningen till deras hemstad Dunedin. 

Nu är äventyret på gång på riktigt! Vi har anlänt till Nya Zeeland och redan hunnit med en båtutflykt och ett besök på en vingård. Resan fortsätter med en motorcykeltur genom Coromandel peninsula. Helt makalösa vyer. Vi susar fram på kurviga vägar och varvar med ett dopp i salta vågor på Hot Water Beach. För ögonblicket sitter vi på vandrarhemmet i Waihi och vilar rumpan efter många mil. Och ser fram emot att komma fram till Rotorua imorgon. Där stannar vi nog två nätter eftersom vi planerar att hinna med både forsränning och välkomstceremoni i Tamaki Mauri village. 

Kan inte fatta att vi endast har börjat. Det känns som om vi har haft en lång semester redan. Än så länge har allt gått i stort sett friktionsfritt och vi möter hela tiden underbara människor.

Love to all! ❤ 

I morse delade vi taxi från hotellet till Sydney Airport med en trevlig herre från Melbourne som skulle till Thailand. Vi själva tog flyget till Nadi på Fiji. Så snart vi klev av möttes vi av skönsång och en massa glada ansikten som sa ”Bula” (betyder liv, god hälsa, lycka). Därefter var det dags för dagens stora utmaning – att hyra bil, köra två timmar i vänstertrafik för att komma fram till Crusoes retreat, där jag tydligen lyckats boka något slags boende. Det var jag som frivilligt anmälde mig att köra. Har ju klarat mig sex dagar på Irland tidigare och tror visst att jag kan det där. Vi kom ut ur Nadi utan större problem, trots vägarbeten och dylikt. Sedan finns det inte så mycket mer att välja på. Ön är inte stor, med berg i mitten, så den enda vägen går i stort sett längs kusten runt hela ön. Man får bara se upp och stanna till för hundar, hästar och kor som vandrar lite som dom de vill. Efter två timmar har vi kört nästan runt halva ön och ser en skylt där det står Crusoes retreat, med en liten extra text ”Best kept secret in Fiji”. Där borde vi ha anat oråd. Vägen vi svängde av på ledde inte in på något resort. En knölig, smal grusväg förde oss upp i bergen. Upp och ner, runt bergskammar och ner i dalar. Jag var övertygad att vi kommit fel. Micke njöt i fulla drag, satt och skrattade och lovade att det här helt säkert var rätt. Herregud, vad har jag bokat för något? Till slut, efter fyra kilometer, öppnade sig ett paradis för oss! Vi bor i bungalowen på bilden och utsikten är därifrån. I love Fiji!

... är vägen in i boken. Och den är så viktig.

Det här har varit en av de lugnaste jularna någonsin. Jag är på gränsen till uttråkad, vilket är bra. För är det något jag behöver träna på så är det att ta det lugnt och inte göra någonting. Kan man då säga att jag har legat i hårdträning? Hur som helst har det varit nyttigt för mig. Det riktigt kliar i kroppen att ge mig i kast med ny projekt.

Först ut är förstås vår förestående långresa. Mannen och jag åker till andra sidan klotet i januari och vi skall testa det mesta under sex veckor. Både strandhydda på en söderhavsö, MC-tur genom Nya Zeeland, back-packer-bussar och lyxkryssning. Och all packning skall få plats i varsin ryggsäck - det blir en utmaning. 

🙂

När vi kommer tillbaka skall jag genast börja skriva del tre om Ylvette och hennes livsresor. Samtidigt kommer jag att förbereda lansering och boksläpp av del två: Mellan Silverbibelns rader. Den kommer ut i mars/april 2019.

Dessutom skall andra volymen av Novellhotellet publiceras ungefär vid samma tid. Min novell i samlingen måste därför finslipas. 

Ja, första halvåret 2019 vet jag precis vad jag skall göra. Och andra halvan löser sig nog den med.

Hoppas att det blir ett lyckat år med mycket glädje och kärlek - för oss alla!

Gott Nytt År mina vänner!

❤