Vilken känsla att få följa en kär vän på väg mot sitt mål. Och dessutom få åtnjuta frukterna av det. Igår fick jag och min man flyga med piloten Kristofer. Han har drömt om att bli pilot så länge jag känt honom och en period hade jag förmånen att coacha honom lite på vägen. Nu har han varit pilot i tre år.

Vi kom glidande in mot flygfältet på motorcykel i äkta Tom Cruise-anda. Jag kände mig riktigt tuff när vi hoppade ombord och lyfte - ända tills svängarna och dykningarna fick små rapar att bränna och magen att gurgla. Vi landade innan åksjukan satte in på riktigt och det blev en härlig upplevelse och ett fint minne.

Tack Kristofer, du visar verkligen att bara man är beredd att ta stegen, kan man lyckas med allt man företar sig. Hela världen är din.

Ibland kan livet få sendrag. Det gör ont och går inte att räta ut. Ändå går livet vidare. Vare sig man vill eller inte. Då är det bra att fundera på exakt hur ljust livet är. Lägg mörkret åt sidan och fokusera på ljusstyrkan. Ibland svag. Ibland stark. Men alltid ett ljus någonstans. Ljusstyrkan ligger inte i hur smärtfritt och bekvämt livet är. För faktum är att "shit happens" - för alla. Det är det som är livet. Du själv bestämmer vad som är ljusstyrkan i ditt liv. Idag har jag fått umgås med en tvåårig liten solstråle. Min brorson. Och när jag väljer att betrakta livet genom hans ögon, ja, då blir jag nästan bländad.

Tacksam och nöjd över en helg som sakteliga börjar landa i mig. Naturligtvis svek inte min talang den här gången heller. Min fantastiska förmåga att dra till mig begåvade och trevliga människor var på topp.  Mitt i skogen i Dalarna. När jag åkte dit slog mig tanken att det var långt ut i skogen. Hur kan man ha en fungerande verksamhet med övernattning, café och restaurang där? Mia och jag samåkte och trots att det var långt ut i skogen hittade vi rätt - nästan med en gång. Vad väntade oss när vi kom fram? En sprakande brasa och bulldoft. Och förmånen att prata en stund med Anna-Lena som driver verksamheten - en helt magisk kvinna som helt enkelt hör hemma på denna vackra gård. Sedan kom alla de begåvade och trevliga. En efter en droppade de in, och till slut var 12 glada och förväntansfulla kvinnor samlade på loftet till Korså Herrgård. Vi var där hela helgen och det var nog fler än jag som undrade hur verksamheten kunde bära sig. Det visade sig att jag haft fel i mina tankar om att ingen skulle hitta till denna plats. Under lunchbuffén var det fullsatt. Var kom all människor ifrån? Ja, jag tror att magiska platser inte behöver mycket mer än just magi för att vi människor skall flockas dit. Och Anna-Lenas gård är fylld med magi. Här blir det omöjliga möjligt.

Idag är jag ledig. I och för sig är inte det något särskilt, jag jobbar ju bara 50%. Men det betyder inte att jag inte uppskattar mina lediga dagar lika mycket som om jag jobbat heltid. Känslan att få sova tills jag vaknar - oftast då av sonen som sticker in huvudet och säger hejdå innan han traskar iväg till skolan. Mannen har gett sig iväg till jobbet för flera timmar sedan. Nej, jag skäms inte. Jag njuter. Kan kanske låta självisk, men endast jag är ansvarig för mitt liv, och de andra får ansvara för sina. Det är jag själv som har skapat möjlihetern att jag kan leva så här nu. Jag tänker nog baka lite bullar, göra ansiktsbehandling på mig själv, läsa och skriva idag. I helgen skall jag åka till Korså bruk i Dalarna för ett skrivarspa under ledning av Anna Hellqvist. Det ser jag verkligen fram emot. Hela världen är min!

Det ska bli så kul med lite fest. Det som började med en spontan fråga slutade med 18 gäster, massor med paj, kräftor och musikquiz. Livet leker!