Vem har sagt att det är ensamt att vara författare?

Sedan jag börjat röra mig i skrivarkretsar har fler och fler fantastiska människor kommit in i min närhet. Visserligen har jag ju som ni vet den utsökta talangen att dra till mej speciella och trevliga personer, men ödmjukheten jag möter och hjälpen jag får upphör inte att förvåna mig.

På bilden har min fina vän Ewa Broberg och jag just tagit emot ett lastbilslass med våra nya böcker. Mycket att bära och fördela. Då är det skönt att vara två, och skönt att känna att vi verkligen lirar. Vi har följts åt på den här resan och kunnat bolla alla frågor och tvivel mellan varandra.

Trots att vi inte ens känt varandra i två år så får hon mig att våga hoppa. Att ta risken, och njuta under tiden. Hon är också den som fångar upp om hoppet blir en aning snett. Stöttar och älskar oavsett fel och brister. Hennes värdegrund är en inspiration och hennes skratt smittar. Jag kan bara hoppas att gjort detsamma för henne.

Livet blir kort sagt lättare när vi är två.

Vår intensiva och samtidigt avkopplande resa börjar dra sig mot sitt slut. Idag är sista dagen och den tillbringar vi ombord på en båt som tar oss till Blue Lagoon. Vid de gula klipporna som kantar utflyktsmålet sitter vi och skriver. Inspirationen har varit på topp hela veckan och vi inser att livet faktiskt är fantastiskt.

Trots nöjen, bad, sol och utflykter har jag hunnit redigera "Själaryckaren", skrivit baksidestexter och pitcher, planerat lansering, skrivit skrivövningar och fått uppslag till kommande projekt. 

Femte dagen kommer snart, då kommer det att finnas tillfälle till förhandsköp. Jag meddelar.

Man kan nog säga att vinden blåser åt rätt håll nu.🙂 

Äntligen är vi här! Eva och jag på förlagsresa till Malta.

Ett ordentligt program med många skrivuppgifter har vi lagt upp för hela veckan. Både på detaljnivå i pågående manus och marknadsföringsplanering för redan tryckta verk. Så kul!

Självklart unnar vi oss pauser på stranden eller vid poolen. Och någon liten utflykt blir det nog. Det här upplägget är perfekt för mig i detta skede i livet. Jag skulle aldrig kunna åka iväg och lämna skrivandet bakom mig en hel vecka.

Därför kan jag njuta desto mer av sol, sand och hav, nu när jag får varva med mina fantasier i skrift.

😎Life is great!

Jag älskar mitt liv.

Men vissa gånger kan det hända mycket på en gång. Ett problem i mitt manus som måste lösas, lansering av min debutroman planeras, inte mindre än fem signeringar att planera in, skrivarresa med min underbara förläggare organiseras, registrera företag, företagskonto, webbutik ...listan blir oändligt lång.

Jag känner mig lite som Pippi Långstrump: "Det är ingen ordning på allting. Man hittar inte vartenda dugg."

När det känns som om jag inte får någon rätsida på alla fantastiska saker som händer, tar jag till den perfekta lösningen: Jag springer.

De första metrarna försöker jag räta ut hjärnan. Sedan ger jag upp. Känner rytmen i steget, fokuserar på andningen och magmusklerna. Springer lite till. Sedan händer det. Lösningen på manusproblemet uppenbarar sig. Den naturliga ordningen på alla åtgärder faller på plats.

Så när jag sprungit färdigt och står och stretchar vid trappan, ser jag allt klart framför mig. Inget är längre ett problem och allt kommer att lösa sig.

Vilken tur att det finns löparskor i hallen och en skog att springa i!

Skönt och läskigt att bryta av boklanseringsplanering med ett halsbrytande äventyr.

Trots att det inte var jag själv utan min man som valde att kasta sig ut från ett flygplan på fyra tusen meters höjd med endast ett tygstycke som säkerhet, så var jag ett darrande knippe nerver innan han säkert landade. En underbar upplevelse under fallet tyckte han. En underbar upplevelse efter den lyckade landningen tyckte jag. Så alla blev nöjda. 

Strålande väder och glada männinskor på Skydive Skåne. Tack för en spännande och härlig dag!

😀