Hjälp! Snart är recensionerna här!

Min effektiva förläggare har skickat ut min debutroman ”Femte Dagen” kors och tvärs till bokbloggare och andra förståsigpåare. Jag har inbillat mig att det inte har någon betydelse. Att jag skriver för mitt eget höga nöjes skull och att jag inte lägger så stor vikt vid hur den mottages av andra. Självklart lurar jag mig själv. Naturligtvis har det betydelse. Visst vill jag bli sedd, accepterad och helst också älskad av andra.

Så nu kommer kvalen. Jag känner svettningarna bara jag tänker på att någon just nu sitter och läser, tycker och tänker om min bok. Och att denne någon sedan kommer att tala om för världen om den duger eller ej. Det gör mig faktiskt skräckslagen.

Bäst att tänka på annat. Som att till exempel planera inför den stundande bokmässan. Allt jag vill se, köpa och göra, alla fantastiska människor jag vill träffa. Och alla böcker jag själv kommer att signera och sälja ...om recensionerna inte sågar mig helt vill säga...🤭