Skål då, sommaren!

Ja, nu får till och med jag ge mig. Antar att det är dags att säga farväl till sommaren till slut. Trots att skålandet sker med blommig blus och en caffe latte i ett ljust café.

Den har haft svårt att ge sig av, sommaren. Tvekat ett antal gånger. Men med de glödande färgerna på träden och de allt mörkare kvällarna har hon till slut blivit jagad på flykten. 

Värmen har funnits där hela tiden, och det är först nu som jag anar att den inte kommer att hålla i sig länge till. Dock är jag inte ledsen för det. Den här hösten och vintern kommer att bli den ljusaste på många år, det är jag övertygad om. Inte bara för att jag njuter av skrivandet och av alla positiva återkopplingar jag får på mina böcker. Nej, det är mest beroende på något så fundamentalt som familj och kärlek. Och nöjen! 

Jag har, som du kanske sett, fyllt femtio år i år. Så har också min käre make. Därför blir hösten/vintern 2018/2019 ett äventyr i resande. Vi åker på 100-års resa! Jag och min man skall spendera det mesta av den mörka årstiden på platser där det istället är sommar och varmt. Härligt! En dröm om Nya Zeeland, Australien och söderhavet skall äntligen gå i uppfyllelse. Dessutom blir det en semester till värmen redan nu under höstlovet också. Men julen blir vi hemma. Den är helig. Därför blir det flera resor den här säsongen.

Eftersom vi inte rest på så väldigt många år har vi inte vett att ta i med måtta när det väl blir dags.

 🤪

Hur som helst kommer det att bli ett hisnande äventyr. Upptäcka främmande människor och främmande platser. Tillsammans med den jag älskar mest. 

Så att sommaren nu släppt taget gör mig ingenting. Vi tar upp vår skål snart igen - på en annan plats istället.

puss o kram

😎