Till havs!

Solen värmer och brisen svalkar. Uppe igen ur avgrundshålet njuter jag varje sekund av vatten och vind. Denna sommar!

Det är märkligt hur snabbt livet vänder. Och jag borde borde väl, vid min aktningsvärda ålder, ha lärt mig att det är så. Ändå känns det som om jag aldrig kommer att ta mig upp när jag när jag väl är nere.

Men nu är jag uppe igen!

 🙂 

Har dessutom troligen några glada nyheter snart.

Just nu ser jag fram emot skrivkurs hos finaste Kim M Kimselius i Eringsboda. Fyra hela dagar nästa vecka kommer jag att inspireras av den ljuvliga Färgargården, de trivsamma omgivningarna och uppfriskande morgondopp i den lilla sjön alldeles utanför.

En sådan kurs är precis vad jag behöver för att hitta krafterna att åter ta tag i manuset när jag kommer hem. Det ser jag också fram emot.

Livet ljusnar alltså och jag är så innerligt tacksam!

❤